Att försöka definiera dagar och tidpunkter i det här inlägget tänker jag inte göra. Dels för att det är väldigt svårt och dels för att det inte spelar någon större roll. Jag har i alla fall varit på festival, vilket spelar roll. Helt fantastiskt har det varit. Spännande, roligt och rätt så smutsigt.

Det jag tyckte mest om:
- Att man kunde sova hur länge man ville
- Att man kunde äta var, när och vad man ville
- Att min kompis Petter ville stå precis så nära scenen som jag ville
- Att gifflarna var så saftiga så
- Att The Cure spelade Doing the Unstuckt
- Att solen sken när jag var som gladast
- Att bajamajorna faktiskt inte luktade så illa som jag trodde de skulle göra
- Att jag varken mådde dåligt eller spydde under ett enda tillfälle

Vädret var lite oklart, både bokstavligt och bildligt talat. Ena stunden var det molnigt, den andra soligt och plötsligt stod man i ösregn. Men det gjorde inte så mycket för vi hade det roligt ändå. De blöta kläderna och hårtbottnarna gav liksom en känsla av "wedontfuckingcarecausewereonafestival". Dock ägde jag ett par stövlar så helt jävla dyngsur vart jag faktiskt aldrig.

http://www.svtplay.se/video/135877/14-6-19-20?type=embed&position=481 (07.40)

Det jag tyckte mindre om:
- Att jag inte fick använding av min silvertejp som jag köpte på överskottsbolaget för hela 29 kronor
- Att snoret blev kolsvart av allt damm

Några bilder:

Errors spelade Tusk precis då jag anlände till den porösa publiken vid den vita scenen. Mycket bra låt!


Jag i en otroligt oproportionsenlig kropp med ett otroligt vackert hårsvall.


Vi träffade en engelsman med festivalens i särklass finaste klädsel. Han lovade att jag skulle få hans vingar dagen efter men jag mötte honom aldrig. Jag borde ha anat.


Gänget och vår son Rubie! Världens sötaste pöjk. (Någon som vet hur man snurrar på en bild?)


Vi försökte ta en gruppbild innan The Cure men det gick så dåligt så dåligt. Detta var den bästa.


The xx spelade och var grymt duktiga!

Det hela slutade med att jag och Petter gick och såg M83 (de andra var på andra äventyr eller så låg de däckade i något tält). Jag vet inte om de var den blinkande scenshowen, de energiska trumslagen, sångarens shuffle-likande dans (alla tre sakerna tycker jag nämligen väldigt mycket om) eller vetskapen om att det var den sista spelningen under festivelen som fick mig att fyllas av eufori. Bra tyckte jag minst sagt att det var och dansade varenda sekund.

Jag kan även poängtera att rökmaskinen sköttes väldigt bra under samtliga spelningar. En mycket viktig detalj som i många fall glöms bort.